Nu är det färdig tävlat för i år
Har inte haft tid förrän nu att sätta mig och skriva rapport från tävlingarna.
För två veckor sedan var vi upp till Piteå med fyra hästar.
Åkte redan på fredagen vid halv tre då hade vi redan varit igång sedan tidiga morgonen och badat pållarna. Resan gick bra, tog ungefär 5 timmar, var bara ponny-mamma som var lite arg den första timmen. Väl frame fick pållarna vara ute en stund, sträcka på benen och äta lite gräs innan dom fick gå in i de fina stora boxarna. Så hästarna sov kungligt i nyspånade boxar medans vi människor kröp ned i våra sovsäckar i lastbilen. Tyvärr regnade det på kvällen och under natten men det var inte kallt så det gick ingen större nöd på oss, men det är inte så jätteroligt att vakna när allt är genomfuktigt.
Pirri och jag gjorde våran första start i klass 3 WR D, det jobbiga var att när jag tog ut honom för att rida fram så var han ju tvungen att gå ifrån sin bebis och andra två kompisar. Så han gick och skrek hela tiden i den första halvtimmen, var inte så lätt att rida honom då. Så med en häst med nerverna bara strax under huden gick vi på banan. Redan när vi stod och väntade spanade han in domarna det kände jag dock inte då utan såg det senare när jag tittade på filmen... Så när vi kom fram emot bommen så tvär nitar han och blänger misstänktsamt på dom fyra hattbeklädda människorna som sitter där. Efter lite om och men så tog vi oss förbi och kunde fortsätta. Tur att det inte var en Trail då hade vi varit diskad. Trots en väldigt spänd Pirri så blev vi trea, var ingen snygg uppvisning men han gjorde det jag bad om.
Till nästa klass Horsemanship så hade syrran kommit ut med sin häst så då var Pirri lite mer nöjd. Men gick bra det gjorde han inte, var svår att rida eftersom han inte lyssnad riktigt. Fick ett avbrott i galoppen i mönstret annars såg det hyfsat ut. Men i railworken så ville domaren ha galopp från skritt och Pirri laddade upp i en stark och alldelles för snabb galopp. Efter det så trodde han att vi skulle galoppera bara jag rörde mig lite i sadeln = något svårt att försöka få honom samlad igen. Vi var bara tre i klassen, Pirri och jag blev tvåa.
Skulle egentligen ha varit fyra klasser mellan Horsemanshipen och Pleasuren som jag sen skulle rida men alla blev inställda. Så för min del inebar det att jag bara fick gå ut och byta till stångbettet och sen in på banan igen, det var en B-klass och där måste Pirri gå på stången för han är så gammal. Ingen större hit att inte få rida fram. Den klassen hade jag gärna kunnat glömma, det mesta liknade goja så det var inte svårt att gissa att vi skulle hamna sist av det tre ekipagen.
Sista klassen var ytterligare en Wester Riding, med ett svårare mönste nu. Var så pass många klasser emellan att jag ställde in Pirri i boxen medans syster tävlade sin Trail och Pleasure. När jag sedan hämtade honom igen så hade han sovit en stund så det var välbehövligt att han fick gå in en stund. När jag sedan red fram honom innan klassen så var han mycket trevligare, självklart berodde det delvis på att han var rätt så trött orkade inte gå och skrika mer. Men sista klassen var jag mest nöjd med trots att det inte blev några rena galoppombyten utan bara enkla, han lyssnade iallafall. Vi blev fyra i den klassen.
På söndagen visade vi Mini på premeringen, hon var duktig som bara den. Mer världsvan än många av de äldre hästarna. Fick fin kritik och 40p (5x8p). Och längst ned på protokollet stod det Väl visad. Utmärkt skick! Systers alla timmar med promenader har lönat sig.
Raporten från helgens tävling i Kramfors får vänta tills senare för nu måste jag sova så jag orkar ta hand om allt i stallet imorgon för nu har jag alla sex hästarna inne och jag ska till stan för att handla imorgon. Så jag måste vara snabb i mockningen för att hinna med bilen som går halv nio.
För två veckor sedan var vi upp till Piteå med fyra hästar.
Åkte redan på fredagen vid halv tre då hade vi redan varit igång sedan tidiga morgonen och badat pållarna. Resan gick bra, tog ungefär 5 timmar, var bara ponny-mamma som var lite arg den första timmen. Väl frame fick pållarna vara ute en stund, sträcka på benen och äta lite gräs innan dom fick gå in i de fina stora boxarna. Så hästarna sov kungligt i nyspånade boxar medans vi människor kröp ned i våra sovsäckar i lastbilen. Tyvärr regnade det på kvällen och under natten men det var inte kallt så det gick ingen större nöd på oss, men det är inte så jätteroligt att vakna när allt är genomfuktigt.
Pirri och jag gjorde våran första start i klass 3 WR D, det jobbiga var att när jag tog ut honom för att rida fram så var han ju tvungen att gå ifrån sin bebis och andra två kompisar. Så han gick och skrek hela tiden i den första halvtimmen, var inte så lätt att rida honom då. Så med en häst med nerverna bara strax under huden gick vi på banan. Redan när vi stod och väntade spanade han in domarna det kände jag dock inte då utan såg det senare när jag tittade på filmen... Så när vi kom fram emot bommen så tvär nitar han och blänger misstänktsamt på dom fyra hattbeklädda människorna som sitter där. Efter lite om och men så tog vi oss förbi och kunde fortsätta. Tur att det inte var en Trail då hade vi varit diskad. Trots en väldigt spänd Pirri så blev vi trea, var ingen snygg uppvisning men han gjorde det jag bad om.
Till nästa klass Horsemanship så hade syrran kommit ut med sin häst så då var Pirri lite mer nöjd. Men gick bra det gjorde han inte, var svår att rida eftersom han inte lyssnad riktigt. Fick ett avbrott i galoppen i mönstret annars såg det hyfsat ut. Men i railworken så ville domaren ha galopp från skritt och Pirri laddade upp i en stark och alldelles för snabb galopp. Efter det så trodde han att vi skulle galoppera bara jag rörde mig lite i sadeln = något svårt att försöka få honom samlad igen. Vi var bara tre i klassen, Pirri och jag blev tvåa.
Skulle egentligen ha varit fyra klasser mellan Horsemanshipen och Pleasuren som jag sen skulle rida men alla blev inställda. Så för min del inebar det att jag bara fick gå ut och byta till stångbettet och sen in på banan igen, det var en B-klass och där måste Pirri gå på stången för han är så gammal. Ingen större hit att inte få rida fram. Den klassen hade jag gärna kunnat glömma, det mesta liknade goja så det var inte svårt att gissa att vi skulle hamna sist av det tre ekipagen.
Sista klassen var ytterligare en Wester Riding, med ett svårare mönste nu. Var så pass många klasser emellan att jag ställde in Pirri i boxen medans syster tävlade sin Trail och Pleasure. När jag sedan hämtade honom igen så hade han sovit en stund så det var välbehövligt att han fick gå in en stund. När jag sedan red fram honom innan klassen så var han mycket trevligare, självklart berodde det delvis på att han var rätt så trött orkade inte gå och skrika mer. Men sista klassen var jag mest nöjd med trots att det inte blev några rena galoppombyten utan bara enkla, han lyssnade iallafall. Vi blev fyra i den klassen.
På söndagen visade vi Mini på premeringen, hon var duktig som bara den. Mer världsvan än många av de äldre hästarna. Fick fin kritik och 40p (5x8p). Och längst ned på protokollet stod det Väl visad. Utmärkt skick! Systers alla timmar med promenader har lönat sig.
Raporten från helgens tävling i Kramfors får vänta tills senare för nu måste jag sova så jag orkar ta hand om allt i stallet imorgon för nu har jag alla sex hästarna inne och jag ska till stan för att handla imorgon. Så jag måste vara snabb i mockningen för att hinna med bilen som går halv nio.
Kommentarer
Trackback
