Mjukt och fint

Trodde att jag skulle ha en häst med lite träningsvärk i dag, men icke sa nicke.
Han var finare än han varit på länge, red bara ett kort pass idag. Dels för att han jobbat så bra igår och dels för att det blev så mycket insekter när man stannade av. Men jag fick en bra känsla i kroppen av dagens ridpass. Övergångarna flöt fint, att kunna smyga mellan samling och mer ökat tempo utan att det blir hackigt när man minska ner igen. Super!
Får dock inte fattningarna från halt att stämma men det gör inte så mycket det kommer sinom tid det också, tror han förknippar det med träning åt reining hållet som det blivit för mycket och för hårt av tidigare.

Återstår bara att se om han är mjuk i morgon också eller får träningsvärk då.

Ibland ska man ha lite tur

Har nästan slitit håret av mig i jakt på en hovslagare, nu har jag haft lite tur och får hit en på fredag. Dessutom var det en av dom som min hovslagare rekomenderade, håller tummarna att det blir bra.

Idag blev det ett ordentligt pass med galoppintervaller på 4 st x 3 min och med 3 min skritt emellan. Kändes roligt att Pirri inte blev så trött i allafall, visst han blev varm men hade lungt kunnat ta två intervaller till skulle jag tro för han var knappt anfådd efter de 24 min det tog att rida. Så lite flås har han allt fått upp i sommar trots det taskiga hovläget som gjort att jag har fått hålla till i hagen hela tiden.  

Allt är frid och fröjd...

om man bort ser från alla insekter, är miljoner svidare ochh myggor ute, eller att jag inte hittat någon hovslagare som kan sko med kort varsel.

Så Pirri sitter jag och rider på gräset vilket är långt ifrån optimalt, är halv halt och lägdan lutar ganska mycket åt alla håll och kanter så vissa ställen måste man se till att hålla sig borta ifrån. Men ridningen går iallafall framåt, kommer på mer och mer olater jag pysslat med som jag nu plockar bort allt eftersom. Och gissa vad, då går det bättre när jag tex inte hjälper till överdrivet mycket med sätet eller skänklarna när jag tycker det känns som att motorn håller på att dö.

Idag har vi tränat på att galoppera rakt över bom utan att hoppa eller bryta av till trav. Till slut så kom jag ju på att jag lutade mig lite framåt i min iver att hjälpa till att bibehålla galoppen. När jag kom på det och istället rättade upp mig så blev det mycket bättre. Men himmel och pannkaka vad jag önskar att jag kunde rida på banan istället, då skulle jag slippa vara rädd att han halkar.

RSS 2.0