.

... det kändes som vi gick långt i alla fall.
Igår kväll när Pirri kom in så hade han nämligen kolik, var blöt som bara den av att ha rullat ute och troligtvis sprungit endel. Så det var bara att stoppa på honom grimman innan han hunnit lägga sig i boxen och ut på promenad. Stoppade i honom ett par deciliter olja och gick i över en halvtimme innan det bara var att inse att det skulle inte ge sig så lätt och ringa veterinären. Sen gick vi och gick, å gick. Hade tur att pappa inte hunnit gå och lägga sig så vi turades om att vandra runt på gården.
Det tog över en och en halv timme innan vet. var på plats eftersom vägen var avstängd för bro reperationer så hon fick ta en omväg. Och självklart hade Pirri börjat må bättre precis lagomt till att hon kom, han fick ändå lite kramplösande och B-vitamin spruta eftersom det lät lite metalliskt i magen på honom på ena sidan. Promenerade några varv till innan han fick gå in i boxen för natten. Passade på och mockade åt dom andra när jag ändå var uppe och kunde på så sätt hålla ögonen på Pirri en stund innan jag själv stupade i säng vid ett tiden på natten. Det var något trögt i morse om jag säger så.
Idag verkar han må helt prima, men har inte fått nån motion eftersom jag jobbat.